
Inom europeisk klubbfotboll är domarteam bestående av sex rättsskipare vardagsmat sen några år tillbaka. Extradomarna har ofta kritiserats som överflödiga och onödiga, men inom skrået är man övertygade om systemets förträfflighet.
De första försöken med sexdomarsystemet gjordes i samband med en U19-turnering i Slovenien redan så tidigt som hösten 2008.
I juli 2010 beslöt man att fortsätta testa systemet i både Europa League och Champions League, och vid Supercupen 2011 och Europamästerskapen 2012 var systemet redan i bruk.
I juli 2012 fick systemet sedan grönt ljus, och inom UEFA:s klubblagstävlingar och i EM-kvalet har systemet varit i bruk sen dess.
Systemet med sex domare har ofta kritiserats också bland fotbollsvänner och i sociala medier. Dels har det handlat om ren och skär okunskap, men även om missförstånd, menar Bollförbundets domarchef Johan Holmqvist.
– Beslutsfattandet som extradomaren står för är inte uppenbart och synligt. Kommunikationen går endast via kommunikationssystemet, det finns ingen flagga eller signal, säger Holmqvist.
– Sen har termen ”måldomare” också fört in tankarna på delvis fel spår. Hör man den termen tror man lätt att deras enda uppgift är att avgöra om bollen är i mål eller inte, avrundar domarchefen.
I grund och botten handlar extradomaren om just det: Två extra domare.
– Det handlar om några extra par ögon som hjälper domaren att hålla koll på matchen så bra som möjligt.
Obekant fenomen i Finland
Johan Holmqvist arbetar som domarchef på Finlands Bollförbund och berättar för Yle Sporten att extradomare funnit med på ett hörn i Finland också, visserligen bara i 5-6 matcher årligen.
– I Finland handlar det främst om enskilda matcher för att våra internationella domare skall få rutin, när de själv skall döma ute i Europa. Systemet är ett utpräglat lagarbete där alla har sina ansvarsområden, och att träna och finslipa på den delen är oerhört viktigt, belyser Holmqvist.
Holmqvist, som tidigare själv också dömt en hel del fotboll, påpekar att uppgiften för extradomaren är mångfacetterad, men att det delvis också handlar om att finnas till i avskräckande syfte.
– Extradomaren blir väldigt viktig vid hörnor i förebyggande syfte. Spelarna känner extradomarens närvaro i alla situationer, belyser Holmqvist.
Trots att systemet har uppenbara fördelar för fotbollen är det inte sannolikt att systemet implementeras i någon större skala i de finska högsta ligorna.
Dels handlar det om pengar, men också om en kronisk brist på rättsskipare.
– Vi är nog långt ifrån att permanent ha sex domare i den inhemska ligan. Det handlar dels om resurser, men det kräver också fler och utbildade domare som håller tillräckligt hög nivå, säger Holmqvist.
Vad säger regelboken?
De svenskspråkiga fotbollsreglerna definierar extradomarens uppgift i korthet så här:
”Extradomarna hjälper domaren att kontrollera matchen i enlighet med Spelreglerna. De assisterar också domaren i alla andra frågor som rör ledningen av matchen enligt domarens direktiv.”
Reglerna definierar också hur kommunikationen mellan extradomare och huvuddomare skall ske. Enligt reglerna används endast radiokommunikationssystemet, eftersom extradomarna inte är utrustade med flaggor (som de assisterande domarna, eller ”linjedomarna” sen urminnes tider är utrustade med).
En intressant detalj i sammanhanget är att regelverket faktiskt också avråder från tydliga handtecken eller gester, men ger ändå ett domarteam möjligheten att enligt överrenskommelse vid vissa tillfällen använda diskreta handtecken som stöd för samarbetet.
Reglerna påtalar dessutom i detalj extradomarens placering vid olika situationer.
Rent konkret skall extradomaren inta sin plats vid höger om målet och röras längs mållinjen för att få bättre överblick.
Till uppgifterna hör bland annat att se till att insparken går från rätt position, att en straffspark passerar mållinjen och att målvakten inte rör sig innan bollen sparkas vid straffsparken.
"Färre incidenter i straffområdet"
Pierluigi Collina arbetar idag som domarbas hos UEFA, men är fortfarande känd som en av de mest meriterade och respekterade domarna under 1990- och 2000-talet. Collina gjorde bland annat VM-finalen 2002 och har också fått döma finaler i såväl UEFA-cupen som i Champions League.
Enligt Collina är ett specifikt område där extradomarnas betydelse märkts av vid så kallade fasta situationer.
– Domarnas kontroll över matchen i allmänhet har blivit bättre, sade UEFA:s domarbas Pierlugi Collina i en intervju för uefa.com år 2014.
– Det sker färre incidenter i straffområdet, speciellt vid hörnor och frisparkar. Teamet har bättre koll på mållinjen, och precisionen i de assisterande domarnas beslut har blivit högre. Vi har sexdomarsystemet att tacka för den här utvecklingen.
Collina påpekade i samma intervju att tempot och farten ökat i en rasande takt inom den internationella fotbollen bara under de senaste tio åren. Jobbet har enligt den italienska domarlegenden helt enkelt blivit betydligt tuffare.
– Fotbollen har blivit snabbare och spelarna fysiskt starkare och ibland känns det som att männen i svart står inför en omöjlig uppgift. Två extra par ögon med fokus på straffområdet är en värdefull tillgång för huvuddomaren. Det stärker teamets självförtroende och får spelet att flyta på bättre, påpekar Collina.
Team Gestranius i elden i Kotka
Nästa chans att se systemet i bruk i Finland är på söndag (4.10) i Kotka och matchen FC KTP - Helsingfors IFK.
Mattias Gestranius leder då ett team bestående av Mikko Alakare och Jan-Peter Aravirta på linjerna, Jukka Honkanen som fjärde domare samt Dennis Antamo och Petteri Kari som extradomare.
Aktörena i sexdomarsystemet:
- 1 huvuddomare
- 2 assisterande domare
- 1 fjärde domare
- 2 extradomare